skogssamtal

Jag var ute och sprang i skogen innan, och i min egna meditativa värld märkte jag inte de två hundarna förrän de stod precis vid mina fötter och morrade. Jag skrek rakt ut. Det var snälla hundar och jag lugnade mig och kände mig lite dum att jag blivit så rädd. Hundarnas ägare kom och ursäktade sig och hundarna. Hon frågade om bra löparrundor. Hon sa att hon inte var härifrån. Hon sa att hon bott här ett år och att jag var den första av "grannarna" som hon talat med. Hon trodde inte att det var så på landet. Hon tyckte att landet var mer anonymt än i storstan. När jag sprang hem tänkte jag på att det hon sagt var sant och jag tyckte att det var lite sorgligt. Kanske kommer vi bjuda över henne på lite vin någon kväll. Får inte glömma att säga till Anna att vi har en "ny" granne, som också var mycket snygg,. Nu ska jag in till stan på en tredje historialektiondate. Den kommer handla om Palestina.