november

Jag tittar varje dag i din blogg för att se om du har skrivit sa en vän och jag fick med ens lite ny energi och vilja till att skriva. November är över, den dystraste månaden på året. Dock har min november varit oförskämt bra. Jag har haft mycket att göra. Tentan i både genusvetenskap och vetenskapsteori är över och jag fick vg på vetenskapsteorin och A i genus, stolt och glad över det. Lön för mödan. Jag har haft besök av min kringresande trubadur och haft några dagar av verklighetsflykt, berusning, vin, bubbelbad och älskande. Jag har rest runt en del själv också, Malmö, Sthm och Gälve. Blandat nytta med nöje. Partyliv och seminarier. Diskuterat Giddens Intimitetens omvandling under en mycket intressant dag i Malmö med mina intelligenta kursare. En bok som satte många tankar i rörelse. Rörelse är nog ett bra nyckelord för den här tiden. Jag tror att jag rör mig framåt, det känns så fast ibland tar jag ett steg bakåt och fastnar i en stagnerad position. Men jag försöker vara snäll mot mig själv och inte se det som nederlag. I Gävle var jag på genusvetenskapsföreläsningar. Om postkolonialism. Ett nytt ämne för mig men ändå känns det som teorierna vävs samman och jag kan se en röd om än spretande tråd. I Sthm hade jag livsnjutardagar men min finaste livskamrat. När jag tänker på henne blir jag förundrad över hur lyckligt lottad jag är över att ha en vän som hon. En av dagarna var vi på Yasuragi, lyxigt härligt. Helgen som varit har jag haft besök från Uppsala. Bjöd dem och ytterligare en vän på middag i lördags. Var precis så trevlig som det kan bli när kära vänner träffas, som inte har möjlighet att ses särskilt ofta. Vi åt och kom ikapp oss om varandras liv och pratade om intressanta saker. På söndagen tog jag med Uppsalagästerna på en julmarknad som var mysig och gav julstämning och helgen i helhet har tillfört både nya perspektiv och ny energi. Jag har fått hjälp av min kloka och insatta väninna med artikelsökningar och mängder med tips och idéer om stipendiumansök och forskningsutbildningansök och blivit stärkt i mina drömmar. Kanske ändå kan de gå att förverkliga? Någon gång? Ibland tänker jag att allt är möjligt och ibland ser jag bara hindren.

Ytterligare en anledning till denna ovanligt lystra stämning är att jag funderar på om jag kanske är lite förälskad. För fyra år sedan mötte jag en person och upplevde den starkaste attraktion någonsin. Nu är han singel och vi har setts. På andra premisser och något finns kvar och något är nytt och jag är förväntansfull och glad. Okomplicerat och enkelt som omväxling och det i sig är nog ett gott tecken.

Nu ska jag ta hand om ett badrum i översvämning och tre små flickor som kommit upp ur badkaret...